Ekologiskt odlad mat och närproducerad mat är populära idag. Konsumenterna i Finland vill veta varifrån matprodukterna härstammar och försäkra sig om att maten är hälsosam och trygg.

Text: Christina Gestrin, Riksdagsledamot, SFP

Då EU nu förhandlar om ett frihandelsavtal med USA är det viktigt att de höga standarderna vi idag ställer på konsumentsskydd och livsmedelssäkerheten bevaras. På alltför många ställen i världen lever människor i en ständig oro för att livsmedlen innehåller skadliga ämnen. Vi kan skatta oss lyckliga som har en noggrann kontroll och etik inom hela livsmedelskedjan, från producenten till konsumenten.

En stor fråga som allt oftare diskuteras är den enorma mängd livsmedel som slängs bort. Få har insett vilket gigantiskt miljöproblem det handlar om. Men några siffror och fakta får oss att inse att något måste göras för att minska på detta ofantliga slöseri av resurser.

I världen slängs eller förstörs över 1,3 miljarder ton mat varje år. Samtidigt finns det över en miljard människor som svälter eller är undernärda. I Finland slängs ca 400 miljoner kg mat per år och värdet uppskattas till ca 500 miljoner euro. Det motsvarar ca 10-15% av hela matkonsumtionen. Oftast är det bröd, färsk frukt, grönsaker och rotsaker som slängs bort i hushållen.

Matavfallet är den tredje största källan till koldioxidutsläpp. Matproduktionen kräver mycket energi i de olika skedena av produktionskedjan börjandes från lantbruket tills maten ligger på vår tallrik. Under resans gång hinner sammanlagt 40 % av maten gå till spillo, vilket är ett slöseri av naturresurser i stora mått. Förutom att matsvinnet innebär utsläpp av växthusgaser så innebär det också stora onödiga utsläpp av näringsämnen. Det säger sig självt att detta har negativa miljö- och samhällsekonomiska följder. Därför är det nu hög tid att starta en debatt på bred front för att synliggöra problemet kring matsvinn och få igång aktiviterer för att råda bot på det.

Nordiska rådets miljöpris gick i år till Selina Juul från Danmark. Hon har väckt stor uppmärksamhet genom sin kampanj för motarbetandet av matsvinnet. Hennes kampanj har satt ett hjul i rullning som redan lett till att mängden matavfall har börjat minska i Danmark. Hon kommer att använda prissumman för att utveckla förmedlingen av överbliven mat från storkök och butiker till organisationer som stöder personer med sociala och ekonomiska problem.

En orsak till att så mycket mat slängs bort är att många moderna människor inte kan skilja mellan ”bäst före” datumstämpeln och sista förbrukningsdagsstämpeln. Faktum är att ”bäst före” datumet inte säger något om matvarans användbarhet. Torrskaffning håller ofta många år efter ”bäst före” dagen, om maten förvarats i ett torrt utrymme. Sista förbrukningsdagen betyder inte heller automatiskt att varan inte skulle kunna ätas någon dag efter den utmärkta dagen, men här måste man lita på sina egna sinnen och sitt bondförnuft.

Arbetet för närmat, ekologisk mat och motarbetandet av matsvinnet eftersträvar alla samma mål- ett ansvarstagande av alla parter inom livsmedelskedjan. Vi vill veta varifrån maten härstammar, men vi bör också tänka på vad som händer med den mat vi köper. Var och en av oss kan påverka detta genom våra egna val i vardagen.

Denna text tillhör till seriet EU-valet 2014 publicerad av Pro Luomu. I seriet skriver kandidater för Europarlamentet om ekomat eller mat i allmänhet. Perspektiven och åsikter i texter är skribenternas egna.